Om det finns svenska namn och uttryck är de att föredra framför vetenskapliga facktermer i en populärvetenskaplig text. Latinska namn på växter och djur behöver ofta inte anges; ”tvåvingar” kan exempelvis duga bra i stället för ”Diptera”. ”Rovdjur” fungerar bättre än ”predator”, och ”landlevande” och ”vattenlevande” är lättare att förstå än ”terrestra” och ”akvatiska”. Likaså kan ”faskontrastmikroskop” ersättas med det enklare ”mikroskop”, och ”fimbrier” med det mer vardagliga ”trådar”.
Ibland kanske inte betydelsen blir exakt densamma med ett svenskt och lite mer vardagligt ord. Men det kan vara värt att fundera över om skillnaden har någon egentlig betydelse i sammanhanget. Kanske går det bra att förenkla eller generalisera en aning om det gör att läsaren lättare förstår själva poängen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar