tisdag 25 mars 2014

KomNU på nya äventyr


För knappt ett år sedan satte vi igång med Naturvetenskapliga fakultetens satsning på kommunikationsträning i utbildningen, KomNU. Den har blivit lite av en folkrörelse – ett hundratal lärare planerar, diskuterar och implementerar just nu en rad övningar, som ska göra våra studenter till bättre skribenter och talare, och som också ska bidra till en bättre ämnesförståelse. Och snart kan vi börja se effekterna.

Bland lärarna i våra olika ämnen växer det fram spännande initiativ. För när naturvetare får de rätta verktygen, och ett intressant problem att lösa, då händer det saker. När de dessutom ges tillfälle att diskutera och ge varandra respons, då händer det ännu mer – det vill jag lova. Naturgeografiutbildningen, som är först ut, presenterar sina resultat före sommaren. Framåt jul har vi hela bilden klar, när alla delprojekt är redovisade och en övergripande analys är gjord.

Och inspirationen sprider sig. Det är ju inte bara naturvetare som behöver kunna skriva och tala. Vi har nu fått förtroendet att leda en motsvarande satsning på Lunds tekniska högskola. Det första mötet härom dagen bådade gott. Lärare med en fot i näringslivet vittnar om hur avgörande det är för en civilingenjör att kunna kommunicera, med olika människor i olika sammanhang. Med det utgångsläget är det inte svårt att motivera även de tekniska lärarna. Så nu har de antagit utmaningen – att bygga upp en kommunikationsträning med progression genom utbildningen. Jag tvivlar inte på att också de kommer att lyckas. För när tekniska lärare får de rätta verktygen ... ja, det kan ju vem som helst räkna ut.

torsdag 20 mars 2014

Upptäck kärnan med hjälp av referat


Precis som studenter ofta kan ha svårt att lyfta fram huvudtanken i sin egen text, kan de behöva träna på att hitta själva kärnan i andras texter. En övning där detta tränas är referat av ett lärobokskapitel eller en vetenskaplig artikel. Övningen går ut på att skriva två referat av olika längd. Skrivandet kan med fördel ske i par eller grupp, och mottagaren ska vara kurskamraterna.

I det första referatet, om 50 ord, måste studenterna verkligen sålla och tänka efter vad som är mest centralt i originaltexten. Det gäller att hitta kärnan och att renodla den. Genom att koncentrera texten får skribenterna också lättare syn på helheten.

I det andra referatet, som ska vara 250 ord, behöver studenterna tänka efter vilka ytterligare fakta som bör läggas till. När den korta sammanfattningen har gjort helheten tydlig, blir det också lättare att se vilken ytterligare information som kan vara relevant att ta med i den lite längre texten. Tillsammans blir de båda referaten en övning i att lyfta fram det viktigaste i en text, och att anpassa innehållet till textens längd.

fredag 14 mars 2014

Inledningen som byter perspektiv

Förra veckans kommunikationsövningar, hisspresentation och tweet, gick ut på att, mycket kort, presentera ett ämnesområde för någon som inte är specialist. En annan övning med samma syfte – att träna förmågan att väcka intresse och få läsaren att vilja veta mer – är den populärvetenskapliga inledningen. Övningen går till såhär:

Utgå från en vetenskaplig artikel eller ett kapitel i en lärobok, där texten nu ska arbetas om så att den i stället passar i ett populärvetenskapligt magasin. Uppgiften är inte att skriva en hel artikel, utan bara rubrik och ingress. En sådan inledning ska alltså rikta sig till den breda allmänheten som läser för nöjes skull och för att lära sig mer om ämnet. Det betyder att läsaren först och främst måste övertygas om att ämnet är intressant och artikeln värd att läsa vidare efter inledningen.

Precis som i hisspresentationen och tweeten behöver skribenten därför skifta perspektiv, till läsarens, och tänka sig in i vad denne redan känner till om ämnet och vilken ny kunskap som kan vara intressant. För att locka till läsning krävs det då att rubrik och ingress utgår från något som engagerar och berör, och som kan kopplas till läsarens vardag. Om skribenten inte lyckas med detta lämnar läsaren antagligen artikeln därhän och bläddrar vidare till nästa. Den populärvetenskapliga inledningen blir på så sätt en övning i att lyfta fram varför ämnet är intressant i ett större sammanhang. Den kan samtidigt vara ett sätt för skribenten själv att upptäcka nya aspekter av sitt ämne. 

onsdag 12 mars 2014

Tack, kära publik!


Många var det som kom och lyssnade på min föreläsning Så blir naturvetenskap begriplig, både i går och i dag. Jag blev glatt överraskad när den blev en av NMT-veckans mest fullbokade, och ännu gladare blev jag när jag mötte alla härliga besökare som strömmade till från när och fjärran (jag tror att de mest långväga kom från Västerås). Det var verkligen roligt att få träffa så många kloka och intresserade ungdomar! Och extra roligt att en hel del av er funderar på att bli lärare. Skolan behöver fler sådana som ni!

För er som vill veta mer om lärarutbildningen vid Lunds universitet finns information här.

Och för er som redan är lärare kanske det kan locka med en forskarutbildning? Varför inte kasta ett getöga på vår nya forskarskola för lärare, där ni kan forska på halvtid och få en licexamen på fyra år? Vill ni veta mer har vi ett informationsmöte på Campus Helsingborg den 21 mars. Mer om mötet och om forskarskolan hittar ni här.

För egen del kan jag bara hoppas att få träffa er igen, kära publik, antingen som studenter i Lund eller som licentiander i forskarskolan. Så länge tackar jag för visat intresse, och för de långa, varma applåderna!


måndag 10 mars 2014

NMT-veckan är här!


Äntligen har våren kommit till Lund, och med den också ett härligt myller av gymnasieelever. Det är dags för de årliga Naturvetenskap-, Medicin- och Teknikdagarna (NMT), då vi öppnar dörrarna och berättar om vad vi egentligen sysslar med inom våra ämnen. Under en vecka hålls 130 populärvetenskapliga föreläsningar och demonstrationer för besökare från södra Sverige, och det handlar om allt ifrån flygande humlor och musik i rymden till kärlekens kemi.

Själv kommer jag både på tisdag och onsdag att föreläsa om hur naturvetenskapen blir begriplig, och såhär står det i programmet:

Många tycker att naturvetenskap är krångligt och komplicerat. Men måste det vara så? Med språkets hjälp kan även det svåra bli begripligt. Vi ska se hur det kan gå till – både när vi undervisar och när vi lär oss. Förhoppningsvis ska det inspirera både elever och lärare i publiken. Jag hälsar er alla varmt välkomna och ser mycket fram emot att träffa er!

Förhoppningsvis ska det inspirera både elever och lärare i publiken. Jag hälsar er alla varmt välkomna och ser mycket fram emot att träffa er!