Hurra för härliga recensioner!

Nu är inte bara tiden mellan hägg och syren. Det är också tiden mellan boksläpp och recensioner, en tid av spänd förväntan och förhoppning! I veckan har de börjat komma, både syrenerna och recensionerna av Alvas värsta dag – och båda gör mig riktigt, riktigt glad!

Såhär skriver Helene Ehriander för Bibliotekstjänst:

Alvas värsta dag är en välskriven kapitelbok med mycket vänskap, förälskelse, spänning och livet som hundägare./---/ Alva har en terrier, som hon älskar mest av allt, och som hon tränar inför en valputställning. Hon passar också en annan hund, och den värsta dagen är när denna hund blir ormbiten och Alva känner det som att hon bär skulden eftersom hon brustit i uppmärksamhet. /---/ Ormepisoden är noggrant beskriven och faktagranskad av veterinär, och det är uppenbart att författaren också har ordentlig kunskap om hundutställningar.

(Recensionen får inte återges i sin helhet, men finns att läsa i BTJ-häfte 14, 2016)

Ett annat uppmuntrande omdöme kommer från Ronny Largenfalk, biblioteksassistent och bokhandlare:

Jag har precis läst ut Alvas värsta dag med förtjusning och kan konstatera att du åter igen lyckats hitta balansen mellan hopp och förtvivlan i en ung människas liv. Alla dessa missförstånd och förhoppningar som förstoras och förminskas allteftersom insikterna och erfarenheterna får ta plats.

Och skådespelaren Klara Zimmergren, som nyligen har läst alla tre böckerna om hundtokiga Alva summerar sin läsupplevelse såhär:

Jag älskar böckerna! Känner igen mig i så mycket.

Alla de här fina orden är verkligen något att glädjas över, precis som färgprakten och sommardoften från trädgårdens syrener. Nu får vi skåla för framgångarna! Och varför inte med hemlagad syrenblomslemonad i glasen?

Alvas värsta dag är här!

Nu har den äntligen kommit, tredje delen i serien om hundtokiga Alva. Det är en härlig känsla att packa upp, bläddra i och lukta på sina alldeles egna nytryckta böcker!

I Alvas värsta dag handlar det om hundar, vänskap och kärlek. Och det blir riktigt dramatiskt och spännande när en av hundarna råkar illa ut. När ni ser omslaget kan ni nog räkna ut vad som kommer att hända! Stort tack till veterinär Karin Löfqvist som har faktagranskat boken och till Emilia Nilsson som har gjort omslaget!

Flera fördelar med metaforer

Metaforer är en bra hjälp när man ska förklara komplicerade företeelser. Det vet varenda lärare. Men det är inte bara när vi själva ska förklara som metaforer kan komma till nytta. De kan också utnyttjas på andra sätt i undervisningen.

Om elever får förklara fenomen och begrepp genom att använda metaforer kan vi som lärare också få en uppfattning om deras förståelse. Extra tydligt blir det när eleven konstruerar metaforer själv. Det är ju svårt att hitta en träffsäker metafor om man själv inte riktigt har begripit. Elevens val av metafor ger på så sätt en diagnos av förståelsen.

Dessutom kan själva konstruerandet av metaforer bidra till en bättre förståelse. När eleven med språkets hjälp skapar en konkret bild av det abstrakta, kopplas det ämnesmässiga ihop med det vardagliga. Då måste eleven aktivt välja, och välja bort, olika tänkbara alternativ som passar mer eller mindre bra som bild av det som ska förklaras. Och den processen – när eleven provar sig fram, tänker efter och värderar de olika varianterna – kan vara en väg till en djupare förståelse av ämnet.

Att arbeta med språket i skolans alla ämnen kan alltså bidra, inte bara till bättre läs- och skrivfärdigheter, utan också till en ökad ämnesförståelse. Inom ramen för Skolverkets satsning Läslyftet finns två fortbildningsmoduler som särskilt riktar sig till NO-lärare. Genom att läsa, reflektera och utbyta erfarenheter med kolleger kan de här tillsammans utveckla sin undervisning.

Mitt bidrag till Läslyftet har rubriken Skriva och förklara – en väg till ökad förståelse. Liksom modulernas övriga delar innehåller det både teoretiska och praktiska moment om hur elever kan träna på att förklara, bland annat med hjälp av metaforer. Tillsammans innehåller de två modulerna en rad artiklar och övningar som kan inspirera till ett språkutvecklande arbetssätt som också främjar det naturvetenskapliga lärandet.

Vad är en bra metafor?

Det kan vara en stor utmaning att förklara komplicerade naturvetenskapliga fenomen för en lekman. Ett sätt kan vara att använda metaforer. Metaforen hjälper oss att jämföra det okända och abstrakta med något mer välkänt och konkret. Till exempel brukar man jämföra elektrisk ström med vattenflödet i en trädgårdsslang, och immunsystemets olika celler jämförs ofta med soldaters olika roller inom försvaret (för övrigt är cellen också en metafor som från början betyder ”litet rum”).

Men alla metaforer är inte lika effektiva. Det krävs eftertanke när vi väljer metafor, så att den inte ger felaktiga associationer och förvirrar i stället för förklarar. Just valet av metaforer är något som retorikstudenten Alexandra Fredriksson har undersökt i sitt kandidatarbete, en undersökning som jag har haft nöjet att handleda. Hon har analyserat populärvetenskapliga texter skrivna av studenter i molekylärbiologi för att se hur deras metaforer kan se ut.

Arbetet visar att det är relativt få av studenterna som använder metaforer i sina texter. Hon konstaterar också att de metaforer som finns kan delas in i olika kategorier. Lite förenklat kan man säga att det dels handlar om redan välkända metaforer som studenterna använder – till exempel cellvägg och immunförsvar – dels nya metaforer som studenterna själva har skapat. De nya, kreativa metaforerna är särskilt effektiva; de kan hjälpa läsaren att se fenomen och begrepp som bilder och mönster. Och ännu bättre är det om metaforerna i ett resonemang har ett gemensamt tema. Om vi fortsätter på temat immunförsvar kan till exempel metaforerna allians, plundrare och kemisk krigföring ingå i ett sådant resonemang.

Samtidigt som de valda metaforerna kan vara bra, bättre, bäst på att förklara för läsaren, kan de på motsvarande sätt säga något om skribentens egen förståelse. Det verkar rimligt att tro att det krävs en djupare förståelse hos den som lyckas bygga ett helt resonemang med väl valda metaforer än hos den som bara återanvänder enstaka metaforer skapade av andra.

Alexandra Fredrikssons kandidatarbete har nu blivit en artikel som nyligen publicerades i tidskriften Nordic Studies in Science Education (NorDiNa) – den finns fritt tillgänglig här!

I nästa blogginlägg ska det handla om hur undersökningens resultat kan komma till praktisk användning i undervisningen. Då ska vi se hur elever kan förstå naturvetenskapliga fenomen bättre genom att själva skapa metaforer.