söndag 12 mars 2017

Får jag presentera ... Hästen & Husse!

Det är en bubblande, sprittande känsla som infinner sig när jag ser dem för första gången. Innan dess har de bara funnits som en fantasi i mitt eget huvud. Jag har vetat att de finns, men inte riktigt hur de ser ut. När de nu kommer traskande, trippande, galopperande känns de alldeles självklara, som om de alltid har funnits. Det är Anna Södergård som lyckats med konststycket att förvandla ord till bild och gjuta liv i karaktärerna.

I vår kommande barnbok får läsarna möta Hästen och Husse, som kanske egentligen är en hund och en matte. Det är en bok med mycket kärlek och värme, en bok om att få vara som man är. En bok som lockar till skratt – men också till samtal om det självklara som ibland ändå kan vara svårt.

Den första bilden av karaktärerna är klar: Hästen i alla sin hundighet och Husse i sina olika skepnader. Jag älskar dem för att de är som de är, och för att de älskar varandra som de är. Och medan Anna och jag fortsätter bolla bilder och idéer och boken växer fram vill jag gärna bjuda på ett smakprov. 

Får jag presentera ... Hästen & Husse!





fredag 3 mars 2017

Portföljen som ögonöppnare och kompass

Vad lär man sig av att reflektera? Och vad är egentligen en reflektion? Det är några av de frågor som man kan få svar på i vår alldeles nytryckta projektrapport Kompetensportfölj för dokumentation, reflektion och progression.


Tillsammans med lärare inom olika ämnen har jag tittat närmare på hur portföljer kan användas i utbildningen. Med portfölj menar vi här ett elektroniskt verktyg där studenter kan samla sina olika arbeten under utbildningens gång, ett verktyg som projektet också har utvecklat. Men förutom att bara vara ett arkiv kan portföljen ge en överblick över allt som studenten lär sig. Det i sin tur hjälper studenten att se sin egen utveckling – och att upptäcka vad hen mer behöver lära.

Portföljen blir alltså ett redskap för reflektion. Det här gäller inte bara för studenter. I ett av delprojekten har vi också undersökt vad lärare kan få ut av att skriva en portfölj. I portföljen samlar de exempel från sin undervisning och beskriver hur, vad och varför de gör som de gör. Många av lärarna menar att detta blir tydligt för dem själva när de sätter ord på sina pedagogiska val och erfarenheter. De upptäcker kopplingar och mönster och får en klarare helhetsbild av sin undervisning, och av sig själva som lärare. Och det hjälper dem att tänka och diskutera om undervisning och lärande på ett mer professionellt sätt.

Så vad innebär det då att reflektera? Ja, reflektera kan man göra på olika sätt. En personlig reflektion kan betyda att man lite planlöst funderar över saker och ting sådär i största allmänhet. Men en akademisk reflektion, som det handlar om här, innebär något mer. Den har en riktning och ett mål. Den utgår ifrån personliga erfarenheter, söker kopplingar till teori och beprövad erfarenhet och leder till en tanke om förändring – hur ska jag göra nästa gång för att det ska bli (ännu) bättre?

En sådan medveten reflektion kan leda till utveckling i yrkesliv och studier, och också på ett personligt plan. Rapporten innehåller flera exempel att inspireras av. Och på omslaget symboliserar Raoul Wallenbergs portfölj den eftertanke som portföljer kan bära på vägen mot en förnuftigare värld.